Roliga och enkla experiment för barn och vuxna.

Jästarbetarna

Biologi
Varför blåsa upp din ballong själv när små svampar kan göra det åt dig? I detta experiment (med det oerhört fyndiga namnet) studerar du hur gasiga i magen jästsvampar blir när de äter.
Gilla: Dela:

Film

Det här behöver du

  • 1 pkt torrjäst för söta degar
  • 1 st 50 cl (eller mindre) PET-flaska
  • 1 st teskedsmått
  • 1 msk strösocker
  • 1 st ballong
  • Vatten

Steg 1

Häll hela paketet torrjäst i PET-flaskan.

Steg 2

Häll i 3 tsk strösocker.

Steg 3

Häll i vatten. Vattnet ska vara 40 °C varmt (ungefär) och fylla en fjärdedel av flaskan.

Steg 4

Trä ballongen över flaskans öppning.

Steg 5

Skaka flaskan så att allt blandar sig. Det ska inte finnas några jästklumpar i botten av flaskan.

Steg 6

Låt flaskan stå i 20 minuter och se hur ballongen blåses upp! Notera också skummet i flaskan.

Kort förklaring

När jäst äter socker frigörs gasen koldioxid. Koldioxiden tar upp stor plats och spänner ut flaskan och ballongen. Den syns även som bubblor i vätskan.

Lång förklaring

Jäst är faktiskt en svamp. Anledningen till att den inte liknar svamp som vi är vana vid är att den är encellig, precis som bakterier. Den förökar sig genom avknoppning, det vill säga att en cell delar sig två. Denna odling av jästsvampar sker på fabriken där jäst tillverkas. ”Ett paket jäst” består alltså av miljontals jästsvampar. Den jästsvampsart som normalt används till bakning, och som märket KronJäst innehåller, är Saccharomyces cerevisiae.

Vanlig jäst (pressad jäst) består av levande jästceller och rester från den näringsvätska de odlades i. Kornen i torrjäst består av klumpar av levande jästceller inkapslade av ett skal av döda jästceller och näringsvätska. När dessa korn löses upp i vatten frigörs de levande jästcellerna. Torrjäst har längre hållbarhet än pressad jäst, men pressad jäst anser många ger ett bättre resultat i köket.

När jäst tillsätts till en deg börjar de äta sockret i degen, och vid denna process bildas koldioxid som en biprodukt. I degen bildas då massor av små bubblor med koldioxid, vilket gör brödet fluffigt. I detta experiment finns dock ingen deg, men däremot det socker som jästsvamparna vill ha. För att jästsvamparna ska må bäst och arbeta snabbast behöver de rätt temperatur. För Saccharomyces cerevisiae är denna temperatur 40 °C.

Det finns även jästsvampar (också Saccharomyces cerevisiae) som är anpassade för att äta stärkelsen i mjölet i stället för strösocker. Dessa jästpaket brukar heta ”jäst för matbröd”. Stärkelse är en typ av socker, fast består av mycket längre molekyler än vanligt strösocker.

Experimentera

För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående frågor. Glöm inte att förklara resultatet. Du kan även försöka svara på frågorna genom att diskutera i stället för att experimentera.
  • Påverkar vattentemperaturen hur mycket koldioxid som bildas?
  • Påverkar mängden socker hur mycket koldioxid som bildas?
  • Vilken typ av jäst, pressad jäst eller torrjäst, ger mest koldioxid (en påse torrjäst sägs motsvara ett paket pressad jäst).
Gilla: Dela:

Senaste





Sidans innehåll

Också av oss

The Experiment Archive
Världens Häftigaste


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Till hjälp finns en lärarhandledning och en faktabok. Dessutom experimentkurs, teambuilding och andra events.

Till toppen


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Till hjälp finns en lärarhandledning och en faktabok. Dessutom experimentkurs, teambuilding och andra events.

Till toppen
 
Experimentarkivet.se av Ludvig Wellander. Enkla och roliga experiment/laborationer i naturvetenskap (NO) och teknik att göra i skolan eller hemma. Fysik, kemi, biologi, geovetenskap (jorden), astronomi (rymden) och teknik. Foton och filmer.