Roliga och enkla experiment för barn och vuxna.
Special:

Kolsyreisen och rosa vätskan

Kemi
Lägg kolsyreis (torris) i ett glas med rosa vätska. Se hur det bubblar, ryker och vätskan ändrar färg! Det här experimentet handlar om aggregationstillstånd och pH-värde.
Gilla: Dela:

Film

Det här behöver du

  • Kolsyreis (även kallat torris eller koldioxidis) - Googla på det inköpsställe som ligger närmast dig. Till experimentet behövs mängden av en sockerbit. Både kaka och pellets går bra.
  • Om du köper en kaka:
    • 1 st handduk
    • 1 st hammare (eller något annat att banka sönder isen med)
  • 1 st glas
  • Fenolftalein
  • Vatten
  • Eventuellt: Något basiskt (såsom maskindiskmedel eller propplösare)
  • Säkerhetsutrustning: 1 st handske eller tång

Varning!

Dessa risker finns:
  • Koldioxids fryspunkt är -78,5 °C, men koldioxidis kan vara mycket kallare än så. Då finns risk för frysskador vid kontakt med huden. Att ta i rök eller bubblor som bildas med hjälp av koldioxidis är dock okej.
  • Koldioxidis sublimerar (övergår från fast form till gasform) i vanliga temperaturer och ger upphov till en stor mängd koldioxidgas. Ha god ventilation vid hantering och lagring, eftersom koldioxidgas annars kan putta bort den luft som finns. Då finns risk för dåsighet, huvudvärk eller i allra värsta fall medvetslöshet eller kvävning. Använder du bara en kaka koldioxidis behöver du dock inte oroa dig om du har normal ventilation.
  • Lägg aldrig koldioxidis i en sluten behållare. Då finns risk för explosion när isen sublimerar.
  • Fenolftalein är brandfarligt. Därför finns risk för att något kan börja brinna och att någon kan bränna sig.
  • Inandning, hudkontakt, ögonkontakt eller förtäring av fenolftalein.
Vidta därför följande säkerhetsåtgärder:
  • Ta inte i koldioxiden med händerna.
  • Se till att ha mycket god ventilation.
  • Ha en brandsläckare tillgänglig.
  • Öva på vad ni ska göra om det börjar brinna eller om någon bränner sig.
  • Öva på vad ni ska göra om någon skadas av koldioxid:
    • Inandning: Flytta ut i friska luften. Kontakta om nödvändigt läkare.
    • Hudkontakt: Vid kylskada spola med vatten i minst 15 minuter. Använd sterilt förband. Kontakta läkare omedelbart.
    • Ögonkontakt: Vid kylskada spola med vatten i minst 15 minuter. Använd sterilt förband. Kontakta läkare.
    • Förtäring: Kontakta läkare.
  • Öva på vad ni ska göra om någon skadas av fenolftalein:
    • Inandning: Frisk luft. Skölj näsa - mun och svalg med vatten.
    • Hudkontakt: Skölj huden med mycket vatten. Tag av nedstänkta kläder.
    • Ögonkontakt: Skölj med vatten. Håll ögonen vidöppna.
    • Förtäring: Drick mycket vatten.

Miljö!

Fenolftalein är ej klassat som miljöfarligt och kan i dessa små mängder hällas ut i avloppet.

Steg 1

Fyll glaset till hälften med rumstempererat vatten.

Steg 2

Ha i 5 droppar fenolftalein.

Steg 3

Man vill nu ha ett pH-värde på precis över 8,2 i vätskan, alltså precis så pass basiskt att fenolftaleinet blir rosa. Är vätskan genomskinlig - ha i precis så lite av någon bas (till exempel maskindiskmedel) som behövs för att den ska bli rosa. Är vätskan redan rosa (eftersom kranvatten kan ha ett pH-värde upp till 9,0) behöver man inte göra något.

Steg 4 (om du köpt kaka)

Linda in iskakan i handduken. Banka sönder den i mindre delar med hammaren.

Steg 5

Lägg en sockerbitstor mängd koldioxidis i glaset. Se hur det börjar bubbla och ryka...

Steg 6

...och hur vätskan blir genomskinlig!

Kort förklaring

Koldioxidis sublimerar i rumstemperatur, alltså övergår från fast form till gasform. En del av koldioxidgasen löser sig i vattnet och gör att vattnets pH-värde sjunker. Fenolftalein är en så kallad pH-indikator, och visar att pH-värdet har sjunkit genom att ändra färg.

Lång förklaring

Under normala tryck övergår koldioxid direkt från gasform till fast form (deponerar) och vice versa (sublimerar). Detta sker vid 78,5 °C. Flytande koldioxid kan bildas vid tryck som är 5,1 atm och högre. Koldioxidis kallas även torris, på grund av att det inte smälter utan sublimerar i stället.

Anledningen till att koldioxid "hoppar över" sin flytande form och sublimerar/deponerar är att molekylen är helt symmetrisk och därmed inte en dipol. Detta gör att den endast hålls ihop av svaga van der Waals-bindningar (och inte även dipolbindningar som vatten). Så fort de får tillräckligt rörelseenergi för att frigöra sig från varandra gör det de helt.

Koldioxid som gas är i låga koncentrationer luktlös. I högre koncentrationer luktar den dock surt. Gasen är alltid färglös. Densiteten av koldioxidgas är 1,67 gånger så hög som luft, vilket betyder att den kan "rinna" ner över bordskanten och lägga sig nere vid golvet.

När koldioxidis hamnar i vatten sker sublimeringen snabbare än i luft. Det är för att vatten leder värme bättre än luft. Det bildas snabbt mängder med koldioxidgas, vilket syns som bubblor i vattnet.

Det bildas även rök. Det är inte koldioxid, utan vatten. Koldoxidgasen som hamnar i luften är jättekall, vilket leder till att vattenånga i luften kondenserar till små vattendroppar, vilket syns som rök. Den här röken är kall, vilket gör att den precis som koldioxidgasen "rinner" över bordskanten ner till golvet.

I denna undersökning används rumstempererat vatten. Varmt vatten gör att isen förångas snabbt och det bildas mycket bubblor och rök som skymmer sikten. Därför ska man heller inte använda en för stor bit is.

Koldioxid gör vatten surt. När koldioxid löses i vatten bildas kolsyra:

CO2 + H2O → H2CO3

Det är dock bara en liten del av koldioxiden som reagerar kemiskt med vattnet och bildar kolsyra. Majoriteten (mer än 99 %) av koldioxiden reagerar inte med vattnet utan förblir koldioxid. Dock används ordet kolsyra ofta vardagligt även om koldioxid löst i vatten eller om koldioxidbubblor i vatten.

Kolsyra har två vätejoner som kan lossna. Så här:

H2CO3 → HCO3- + H+ HCO3- → CO32- + H+

Fenolftalein fungerar bra som indikator för experiment med koldioxidis, eftersom det endast behövs en liten pH-förändring för en stor skillnad i färg (från rosa till genomskinligt). Men då gäller det förstås att pH:t bara ligger strax över 8,2 innan man lägger i isen. Det är nämligen vid 8,2 som fenolftalein tappar sin rosa färg och blir genomskinlig. Det beror på att fenolftaleinmolekylen då tar upp två vätejoner ur vattnet och blir till en ny variant av sig själv - en variant som inte reflekterar ljus längre utan i stället blir genomskinlig.

pH-värdet är ett mått på hur många vätejoner (H+) det finns i en lösning. Ju fler vätejoner, ju surare säger man att en lösning är. Allt under 7 på pH-skalan är surt och allt över 7 är basiskt. pH-värdet har stor betydelse på många sätt. Vätejoner är nämligen små, laddade, partiklar som har förmågan att förändra alla möjliga molekyler, antingen genom att fastna i dem eller genom att ha sönder dem.

Experimentera

För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående frågor. Glöm inte att förklara resultatet. Du kan även försöka svara på frågorna genom att diskutera i stället för att experimentera.
  • Vad händer om du använder en större bit koldioxidis?
  • Vad händer om du använder varmt vatten?
  • Vad händer om använder iskallt vatten, med vattenisbitar i?
  • Vad händer om du har i maskindiskmedel, precis efter att vätskan blivit genomskinlig?

Varianter

Man kan ju förstås använda varmt vatten för mer bubblor och rök, även om det kan bli svårt att se glaset då.

Eftersom du andas ut koldioxid kan du även blåsa med ett sugrör i vätskan för få den genomskinlig!
Gilla: Dela:

Senaste





Sidans innehåll

Också av oss

The Experiment Archive
Världens Häftigaste


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Till hjälp finns en lärarhandledning och en faktabok. Dessutom experimentkurs, teambuilding och andra events.

Till toppen


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Till hjälp finns en lärarhandledning och en faktabok. Dessutom experimentkurs, teambuilding och andra events.

Till toppen
 
Experimentarkivet.se av Ludvig Wellander. Enkla och roliga experiment/laborationer i naturvetenskap (NO) och teknik att göra i skolan eller hemma. Fysik, kemi, biologi, geovetenskap (jorden), astronomi (rymden) och teknik. Foton och filmer.