Roliga och enkla experiment för barn och vuxna.

Månen på pennan

Rymden
Studera månens faser samt sol- och månförmörkelser i detta enkla experiment med en frigolitboll, penna och ficklampa.
Gilla: Dela:

Film

Det här behöver du

  • 1 st flörtkula
  • 1 st blyertspenna
  • 1 st ficklampa

Steg 1

Måla frigolitbollen grå med hjälp av blyertspennan. Stick pennan i frigolitbollen, så att du får ett handtag.

Steg 2

Släck ner rummet. Tänd ficklampan och placera den liggandes någonstans i ögonhöjd.

Steg 3

Håll upp månen framför dig. Blunda med ena ögat och titta på månen.

Steg 4

Flytta månen runt dig, och se hur det blir fullmåne, halvmåne och nymåne.

Kort förklaring

I denna undersökning är du jorden, frigolitbollen är månen, och ficklampan är solen. Månen snurrar hela tiden runt jorden, och det ger upphov till månens faser. Halva månen är alltid upplyst av solen. Denna sida kallas dagsidan. Den sida av månen som inte får något ljus på sig kallas nattsidan. När du från jorden ser hela månens dagsida är det fullmåne. När du från jorden ser halva dagsidan är det halvmåne och när du bara ser nattsidan är det nymåne.

Lång förklaring

Månen gör ett varv runt jorden på 29,5 dagar. Under denna tid varierar månens utseende sett från jorden - från fullmåne, till halvmåne, till nymåne, till halvmåne, och tillbaks till fullmåne. Fullmåne kallas det när hela månen ser upplyst ut från jorden. Halvmåne kallas det när halva månen ser upplyst ut, och nymåne när månen är helt mörk sett från jorden. Men halva månen är egentligen alltid upplyst av solen. Det är bara vid fullmåne vi ser hela denna sida, eftersom solen då befinner sig ”i ryggen” på jorden.

När månen hamnar mitt mellan jorden och solen kan det uppstå solförmörkelse. Månen kommer att blockera solljuset så att det inte når dig. Ett fel som förmodligen uppstår i denna undersökning är att det blir solförmörkelse en gång i månaden. Faktiskt skulle en solförmörkelse ske varje månad om månen roterade runt jorden i samma plan som jordens omloppsbana runt solen. Men månens omloppsbana lutar 5 grader i förhållande till jordens omloppsbana runt solen. Därför hamnar jorden, månen och solen endast i linje med varandra mellan två och fem gånger per år. De flesta av dessa gånger sker heller ingen total solförmörkelse, eftersom bara en del av månen passerar framför solen. Dessutom är månens omloppsbana elliptisk (”oval”), vilket gör att den oftast vid dessa tillfällen befinner sig för långt bort för att täcka hela solen.

När jorden hamnar mitt mellan månen och solen kan det uppstå månförmörkelse. Jorden (ditt huvud) kommer att blockera solljuset så att det inte når månen. Även månförmörkelse kommer förmodligen ske varje månad i din undersökningen, medan de i verkligen sker mer sällan på grund av lutningen av månens omloppsbana. Dock är de mycket vanligare än solförmörkelse - mellan två och fem stycken sker varje år. Detta eftersom skuggan som jorden kastar på månen är mycket större än den månen kan kasta på jorden. Därför är det svårare för månen att "fly undan" den genom sin skeva omloppsbana.

En skillnad mellan en månförmörkelse och en solförmörkelse är att en månförmörkelse kan ses från hela den del av jorden som är vänd mot månen, medan en solförmörkelse endast kan ses från en liten del av av jorden.

I denna undersökning har vi inte med jordens rotation runt solen. Jorden gör ju ett varv runt solen på 1 år. Men för att studera månens faser samt sol- och månförmörkelse kan vi strunta i jordklotets rörelser och bara studera månens, för det är just bara månens omloppsbana runt jorden som orsakar dem.

Experimentera

För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående frågor. Glöm inte att förklara resultatet. Du kan även försöka svara på frågorna genom att diskutera i stället för att experimentera.
  • Vad skulle hända med månens faser om månens omloppsbana hamnar närmare jorden?
  • Vad skulle hända med månens faser om månens omloppsbana hamnar längre ifrån jorden?
  • Vad skulle hända med hur du ser månens faser om jorden slutade snurra runt sig själv?
  • Vad skulle hända med hur du ser månens faser om jorden snurrade dubbelt så snabbt runt sig själv?
  • Vad skulle hända med månens faser om det fanns två solar?
  • Vad skulle hända med månens faser om månen var platt?
  • Vad skulle hända med månens faser om månen fick en kraftigt elliptisk (oval) omloppsbana runt jorden (likt en komets omloppsbana runt solen)?

Variant

Du kan skapa en mer stationär installation, där du har månen inuti en låda och sedan tittar på den från olika håll genom luckor i lådan. Den undersökningen hittar du här: Månen i lådan.
Gilla: Dela:

Senaste





Sidans innehåll

Också av oss

The Experiment Archive
Världens Häftigaste


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Till hjälp finns en lärarhandledning och en faktabok. Dessutom experimentkurs, teambuilding och andra events.

Till toppen


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Till hjälp finns en lärarhandledning och en faktabok. Dessutom experimentkurs, teambuilding och andra events.

Till toppen
 
Experimentarkivet.se av Ludvig Wellander. Enkla och roliga experiment/laborationer i naturvetenskap (NO) och teknik att göra i skolan eller hemma. Fysik, kemi, biologi, geovetenskap (jorden), astronomi (rymden) och teknik. Foton och filmer.