Roliga och enkla experiment för barn och vuxna.

Modellen av solsystemet

Rymden
Solen och planeterna Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Allt du behöver veta för att göra en modell av solsystemet.
Gilla: Dela:

Det här behöver du

  • Modellera i olika färger
  • 1 st linjal med millimeter utmarkerade
  • 1 st måttband
  • 10 st grillpinnar i trä (eller någon annan typ av spetsiga stickor)
  • 1 st A4-papper
  • 1 st sax
  • 1 st penna
  • Tejp
  • För solen: 1 st 100 cm stor gymboll (eller så nära 100 cm som möjligt). Alternativt 1 st vit flyttkartong och kraftig tejp.

Steg 1

Skapa planeterna i modellera. Se nedan för hur planeterna ser ut i deras riktiga färger, samt vilka storlekar de ska ha i din modell.

Steg 2

För att spara modellera kan du forma de stora planeterna utanpå något (här användes en klump av kartong och tejp).

Steg 3

Saturnus ringar kan du skapa av en kartongring som hålls upp av tandpetare.

Steg 4

Sätt varje planet försiktigt på toppen av en grillpinne. Tejpa dit en lapp med planetens namn på grillpinnen. Gör även en skylt för solen.

Steg 5

Placera ut solen där du vill ha centrum av ditt solsystem. Sätt dit ”solen”-skylten. Om du inte har en gymboll, klipp och forma en cirkelrund skiva som är 1 m i diameter av flyttkartongen.

Steg 6

Placera ut planeterna på korrekt avstånd från solen (se avstånd på nästa sida). Detta avstånd mäts från solens centrum, inte dess kant.

Notera att ditt solsystem kommer blir stort, trots att planeterna är så små! Men det är också det som är så häftigt med solsystemet. Om du vill kan du dock välja att bara placera ut de inre planeterna. Eller så kan du välja att göra ett ihoptryckt solsystem (se nedan).

Planeterna

Merkurius
Diameter: 3,5 mm
Avstånd: 42 m
Foto av NASA
Venus
Diameter: 8,7 mm
Avstånd: 78 m
Foto av NASA
Jorden
Diameter: 9,2 mm
Avstånd: 107 m
Foto av NASA
Mars
Diameter: 4,9 mm
Avstånd: 164 m
Foto av NASA
Jupiter
Diameter: 102,7 mm
Avstånd: 559 m
Foto av NASA
Saturnus
Diameter, utan ringar: 86,5 mm
Avstånd: 1 029 m
Foto av NASA
Uranus
Diameter: 36,7 mm
Avstånd: 2 063 m
Foto av NASA
Neptunus
Diameter: 35,6 mm
Avstånd: 3 228 m
Foto av NASA
Pluto
Diameter: 1,7 mm
Avstånd: 4 241 m
Foto av NASA

Förklaring

Du har nu skapat en miniatyrmodell av solsystemet. Skalan på modellen är 1:1 392 684 000. Det betyder att 1 mm i modellen motsvarar 1 392 684 000 mm i verkligheten.

På den här skalan är planeterna så små att du kan hålla dem i handen, och de är nu enkla att jämföra. Men avstånden är fortfarande stora, och det är det som är så häftigt med solsystemet. Det är så stort! De yttre är planeterna är så långt bort från solen.

Vårt solsystem består av solen och de himlakroppar som befinner sig omloppsbana runt den. Dessa himlakroppar är planeter, dvärgplaneter, månar och small solar system bodies (SSSBs).

I denna undersökning har du skapat de åtta planeterna, vilka är Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Du har även skapat Pluto, som tidigare räknades som en planet men som numera klassas som en dvärgplanet. En planet definieras nämligen som en himlakropp stor nog att den genom sin gravitation blivit rund samt rensat sin omgivning på andra himlakroppar. Men i Plutos omloppsbana finns det för mycket materia kvar för att den ska klassas som en planet. Utöver Pluto har ytterligare fyra dvärgplaneter bekräftats i solsystemet, men fler kommer att upptäckas.

De fyra inre planeterna (Merkurius, Venus, jorden och Mars) små och fasta och kallas stenplaneter. De yttre planeterna (Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus) är däremot stora och har ett tjockt yttre hölje av gas. De brukar kallas gasjättar. De fyra inre planeterna ligger inte lika långt ifrån varandra som de fyra yttre. Efter Mars blir avstånden mellan planeterna mycket större, vilket blir tydligt i din modell. Ju längre ifrån solen en planet ligger ju kallare är den generellt.

I din modell av solsystemet har du förmodligen placerat ut planeterna och Pluto på en linje från solen. Det behöver du dock inte göra, för himlakropparna rör ju sig i en omloppsbana runt solen. Neptunus kan alltså placeras 81 m till höger om solen och Pluto 105 m till vänster om solen. Men inga av himlakropparna rör sig i helt cirkelrunda omloppsbanor runt solen. Alla har en mer eller mindre elliptisk (oval) omloppsbana, vilket gör att avståndet till solen varierar. Merkurius har den mest elliptiska omloppsbanan av planeterna, och dess avstånd till solen varierar mellan 46 och 70 miljoner kilometer. Jorden har en mer ”normal” elliptisk omloppsbana och vårt avstånd till solen varierar mellan 147 och 152 miljoner kilometer. Dvärgplaneten Pluto har en väldigt elliptisk omloppsbana som tar den mellan 4 437 och 7 311 miljoner kilometer från solen. Det betyder att Pluto ibland faktiskt är närmare solen än Neptunus!

Du har även skapat solen, vilket är stjärnan som våra planeter kretsar runt. Solen är, tvärtemot vad många tror, kritvit. Den bara ser gul ut när vi ser den genom vår atmosfär.

Tiden varje planet tar på sig att göra ett varv runt solen, alltså ett år, varierar beroende på avståndet till solen. Ju längre bort en planet ligger från solen ju längre tid tar det för planeten att göra ett varv. Ett år på Merkurius varar exempelvis i 88 jorddagar, ett år på Jupiter i 12 jordår och ett år på Neptunus i 165 jordår.

Alla planeter har besökts av förbipasserande rymdsonder från NASA, vilka har tagit bra fotografier av dem. Därför vet vi hur de ser ut, i alla fall på ett relativt nära avstånd. Länge var de bästa fotografierna av Pluto tagna med teleskop, och då var det oklart vilken färg dvärgplaneten hade. Men 2015 passerade rymdsonden New Horizons och tog fantastiska fotografier på nära håll och nu vet vi äntligen vad Pluto har för färg.

Från jorden kan Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus ses med blotta ögat. Just Venus och Jupiter är lätta att hitta, eftersom de lyser starkare än någon stjärna på natthimlen. Merkurius, Mars och Saturnus lyser lika starkt som stjärnor, och därför behöver man i förväg veta ungefär var de är för att hitta dem. Man kan dock se att Mars lyser svagt rött.

Variant: Lägg till månar

Du kan också lägga till de sju största månarna i solsystemet. Kolla på Wikipedia för hur de ser ut. Avstånden mäts från varje planets centrum, inte dess kant.

Ganymedes
Diameter: 3,8 mm
Avstånd till Jupiter: 77 cm

Titan
Diameter: 3,7 mm
Avstånd till Saturnus: 88 cm

Callisto
Diameter: 3,5 mm
Avstånd till Jupiter: 135 cm

Io
Diameter: 2,6 mm
Avstånd till Jupiter: 30 cm

Månen
Diameter: 2,5 mm
Avstånd till jorden: 28 cm

Europa
Diameter: 2,2 mm
Avstånd till Jupiter: 48 cm

Triton
Diameter: 1,9 mm
Avstånd till Neptunus: 25 cm

Variant: Ihoptryckt solsystem

Om du tycker att modellen blir för stor, så kan du göra en ihoptryckt modell av solsystemet istället. Här är avstånden 40 gånger så små, medan storlekarna på solen och planeterna är desamma. Den här modellen får plats på en fotbollsplan.
  • Merkurius: 1,0 m
  • Venus: 1,9 m
  • Jorden: 2,7 m
  • Mars: 4,1 m
  • Jupiter: 14 m
  • Saturnus: 26 m
  • Uranus: 52 m
  • Neptunus: 81 m
  • Pluto: 106 m

Experimentera

För att göra denna undersökning till ett experiment kan du försöka besvara någon av nedanstående frågor. Glöm inte att förklara resultatet. Du kan även försöka svara på frågorna genom att diskutera i stället för att experimentera.
  • Om du går till jorden i din modell - kan du se Merkurius, Venus, Jupiter och Saturnus med blotta ögat, men inte de övriga planeterna eller Pluto?
  • Hur ser det ut när planeterna rör sig i sina omloppsbanor?
  • Hur ser det ut när planeterna roterar runt sina egna axlar?
  • Hur ofta borde planeterna ligga på linje med varandra?
Gilla: Dela:

Senaste





Sidans innehåll

Också av oss

The Experiment Archive
Världens Häftigaste


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Till hjälp finns en lärarhandledning och en faktabok. Dessutom experimentkurs, teambuilding och andra events.

Till toppen


© Experimentarkivet. Roliga och enkla experiment (laborationer) i naturvetenskap (NO) och teknik. Biologi, kemi, fysik, jorden (geovetenskap), rymden (astronomi), teknik, eld, luft och vatten. För barn, vuxna, lärare och pedagoger, förskola, skola, fritids och hemma. Till hjälp finns en lärarhandledning och en faktabok. Dessutom experimentkurs, teambuilding och andra events.

Till toppen
 
Experimentarkivet.se av Ludvig Wellander. Enkla och roliga experiment/laborationer i naturvetenskap (NO) och teknik att göra i skolan eller hemma. Fysik, kemi, biologi, geovetenskap (jorden), astronomi (rymden) och teknik. Foton och filmer.